FinCEN:s regel för information om förmånligt ägande kommer...men frågor kvarstår

FinCEN:s regel för information om förmånligt ägande kommer...men frågor kvarstår

Källnod: 3046389

Sedan den 1 januari 2024 kräver den amerikanska regeringen nu att många företag rapporterar information om vem som i slutändan äger och kontrollerar dem som ett försök att "göra det svårare för dåliga aktörer att gömma sig eller dra nytta av sina illa vunna vinster genom skalbolag eller
andra ogenomskinliga ägarstrukturer”.

Det nya kravet upprätthålls genom rapporteringsregeln för Beneficial Ownership Information (BOI), den första av tre regler på detta område som krävs enligt Corporate Transparency Act (CTA). Det kräver att företag lämnar in uppgifter om sina verkliga ägare, dvs.
de personer som drar nytta av ägande eller kontroll över företaget, till Financial Crimes Enforcement Network (FinCEN). Medan teorin bakom den nya regeln är tydlig, blir saker och ting lite mer komplicerade i praktiken.

Obesvarade frågor och strategiska överväganden

Detaljer om regeln har lagts ut online och många användbara resurser har skapats, inklusive ett utbildningsprogram för att gå igenom företagen genom de nya rapporteringsreglerna och ge vägledning om hur de kan hålla sig kompatibla. Men flera viktiga
frågor kvarstår. Till exempel, hur kommer bestämmelserna i BOI-rapporteringen och tillgången till information som rapporteras till FinCEN-reglerna att införlivas i den nuvarande regeln om kundkännedom (CDD)? Och hur kommer den nuvarande CDD-regeln att förändras?

Dessutom, hur bör en reglerad finansiell institution (FI) införliva BOI-rapportering och tillgång till information som rapporterats till FinCEN-reglerna i sina ansträngningar mot penningtvätt (AML) och CDD? Vilken påverkan bör rapporteringen av BOI för ett rapporterande företag
av en företagssökande har på riskklassificeringen för det företaget? Kanske ännu viktigare, när tillgång till de uppgifter som rapporterats till FinCEN begärs av en FI, hur ska bristen på samtycke från ett rapporterande företag införlivas i riskklassificeringen för det
kund?

Säkert kommer perioden mellan ikraftträdandet av rapporteringsregeln och avstämningen av CDD-regeln till CTA att orsaka förvirring. Företag kan inte vänta på att detta förtydligande görs innan några åtgärder vidtas så vad specifikt kan göras
nu?

Navigera i gråområdena

FI:er måste nu fundera över hur de ska uppgradera sina policyer, procedurer och, viktigare, sina övergripande metoder och riskbedömningsmetoder för kunder för att hantera BOIs tillgänglighet, åtkomst och avstämning.

Det är inte heller en långsökt idé att tillsynsmyndigheter kan använda sin förmåga som anges i 31 CFR 1010.955(b)(4) i den föreslagna tillgången till information som rapporterats till FinCEN-förordningen för att jämföra information som rapporterats till FinCEN med den som förvärvats av FI under dess
riskbaserad CDD-process, vilket kräver att de motiverar varje skillnad. Detta kommer att ifrågasätta processer som kanske inte har ifrågasatts tidigare, såsom det riskbaserade tillvägagångssättet som används för att samla in och bedöma den BOI som är tillgänglig för dem.

Det är av denna anledning som FI:er bör begära tillgång till BOI från det rapporterande företaget. Om tillgång inte beviljas bör riskbetyget för den kunden minimalt öka. Policyer bör också anges som beskriver när en kund eller potentiell kund
inte längre bör övervägas med hänsyn till att tillträde inte beviljades.

Håller ett öga på det globala landskapet som utvecklas

Slutligen, medan CTA:s och FinCEN:s slutliga och föreslagna regler ställer strikta krav på konfidentialitet och åtkomst avseende BOI, till skillnad från EU:s (EU) femte AML-direktiv (5AMLD), är beslutet från EU-domstolen att begränsa obegränsat
allmänhetens tillgång till BOI kommer utan tvekan att ha en dämpande effekt på CDD och inkluderingen av BOI i den processen. Globala finansinstitut, inklusive de som är baserade i EU, kommer att behöva noggrant övervaka händelser på detta område.

Tidsstämpel:

Mer från Fintextra