Topp 10 SCM-trender för 2024 - Logistics Business® Magazine

Topp 10 SCM-trender för 2024 – Logistics Business® Magazine

Källnod: 2978515
Logistics Business Top 10 SCM-trender för 2024Logistics Business Top 10 SCM-trender för 2024

Saker och ting förändras inom supply chain management: medan kostnadsbesparingar har stått högst upp på agendan för många chefer i åratal, kommer de i framtiden att bli allt mer bekymrade över bristen på kvalificerad arbetskraft, hållbarhet och motståndskraft. Ralf Duester, styrelseledamot i den Bochum-baserade SCM-mjukvaruspecialisten Setlog, visar vilka trender som kommer att vara viktiga 2024. Hans uttalanden baseras inte bara på diskussioner med experter från branschen och forskning, utan även på data från Setlog kunder som använder SCM-verktyget OSCA. Bara inom mode och snabbrörliga konsumentvaror, omfattar detta ett 100-tal varumärken, såsom Tom Tailor, KiK, Karl Lagerfeld, Jack Wolfskin och Wenko.

En överblick: De tio bästa SCM-trenderna 2024
1. Brist på kvalificerad arbetskraft tvingar fram åtgärder
2. Hållbarhetslagar och cirkulär ekonomi tvingar fram bättre processer
3. Bygga motståndskraft med samtidig kostnadspress
4. Transparens blir allt viktigare
5. Supply Chain as a Service blir avgörande för konkurrensen
6. ERP-silos håller på att demonteras
7. Globala och regionala leveranskedjor är blandade
8. Cybersäkerhet blir en högsta prioritet
9. Automationsprojekt fortskrider
10. Programvara med öppen källkod blir allt mer övertygande

I detalj: De tio viktigaste SCM-trenderna 2024

1. Bristen på kvalificerad arbetskraft försätter företag i industriländer i allt svårare situationer. Och det blir inte bättre: demografiska förändringar i länder som Tyskland sätter ännu mer press på ledningen. Studier visar att i vissa områden fick cirka en tredjedel av företagen som inte kunde fylla alla lediga tjänster inte en enda ansökan.
Om du vill sticka ut från mängden behöver du erbjuda attraktiva villkor till befintliga och framtida medarbetare. Ledande företag ökar också sitt engagemang för karriärvägledning och tillgodose behoven hos Generation Z. Som studier visar sätter unga människor högt värde på platta hierarkier och vill ha moderna IT-system i sitt dagliga arbete. Många företag kan och måste bli ännu effektivare eller göra arbetsplatser mer attraktiva. För att se till att fler lastbilschaufförer är hemma igen på kvällen vill till exempel speditionsföreningen Elvis sätta upp ett mötesnätverk för fulla lastbilar. De bästa av de bästa differentierar också sin rekryteringsstrategi – till exempel efter generationer eller potentiella grupper som nyanlända eller utländska arbetstagare. De erbjuder också olika retentionsprogram och visar perspektiv genom flexibla arbetstider, föräldraledighet och utbildnings- och vidareutbildningskampanjer.

2. Hållbarhet och företagens sociala ansvar (CSR) är inte bara viktiga frågor för stora företag utan även för små och medelstora företag. Affärspartners, konsumenter och politiker uppmanar företag att agera snabbt. EU driver på för en heltäckande lagstiftning för leveranskedjan. I USA är till exempel Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA) i kraft, och enskilda stater driver också på med nya lagar. I Tyskland har fler och fler företag satt minskningen av koldioxidutsläppen och efterlevnaden av Supply Chain Act högst upp på sin agenda. Effektiva klimatskyddsåtgärder kräver dock en omtanke i medarbetarnas medvetande och en modifiering av nuvarande arbetsprocesser. Chefer undersöker också allt mer hur de kan implementera strategier från den cirkulära ekonomin så att färre varor förstörs. Företag som inte kan spåra sina produkters väg från utveckling via upphandling och produktion till frakt kommer att få svårt att möta de nya kraven från regeringar, konsumentföreningar och kunder. Små företag är fortfarande uteslutna från lagar om leveranskedjan i många länder. De kommer dock fortfarande att behöva ta itu med dem på en daglig basis, senast när det nya Europaomfattande "Supply Chain-direktivet" träder i kraft (Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet, förkortat CSDDD). Den är baserad på den franska ”loi de vigilance” och den tyska lagen om försörjningskedjan och innehåller skyldigheter om due diligence som i första hand tar upp frågorna om miljöskydd och efterlevnad av mänskliga rättigheter. Följande gäller för små och medelstora företag: de kan nu bara göra affärer med företag om de följer alla nya regler.

3. Extrema väderhändelser, politiska kriser, pandemier: Eftersom de allmänna förutsättningarna för ekonomin har förändrats under de senaste åren har prioriteringarna för leverantörskedjechefer också ändrats. Till exempel sänkte kostnaderna i försörjningskedjan brukade stå högst upp på agendan. Senast sedan Covid-19-pandemin, när vissa produkter tillfälligt var otillgängliga på hyllorna även i högt utvecklade länder, har ämnena produkttillgänglighet och motståndskraft blivit allt viktigare. Som en generell regel gör resilient supply chain management det möjligt för ansvariga chefer att få leverantörskedjan i drift igen så snabbt som möjligt efter en störning av externa händelser. Dessutom leder diversifiering inom försörjningskedjan generellt till bättre motståndskraft. För att säkerställa en robust supply chain management bygger ledande företag därför upp en bred portfölj av leverantörer och olika transportvägar för känsliga produkter, material och komponenter. Ändå får de inte tappa frågan om kostnadsminskning ur sikte. De bästa av de bästa har redan väckt kostnadsmedvetenhet inom arbetsstyrkan. Om du vill gå i denna riktning bör du involvera medarbetarna i intäkts- och kostnadsutveckling med öppen och transparent kommunikation. En annan viktig punkt är större flexibilitet. Företag måste identifiera de största kostnadsdrivkrafterna och utveckla åtgärder för att minska dem.

4. Transparens är en förutsättning för motståndskraftiga och diversifierade leveranskedjor. Om det finns kan chefer snabbare känna igen vilken del av kedjan som påverkas av en extern händelse. På grund av den höga volatiliteten i ekonomin ser många företag över befintliga kontrakt. Flexibilitet spelar en central roll vid omläggningen av kontrakt. För att kunna planera bättre krävs ett förtroendebaserat samarbete mellan alla partners längs leverantörskedjan, vilket ofta kräver nya kommunikationsplattformar. Moderna IT-verktyg kan användas för att dela data, slå samman resurser och fatta snabba beslut i händelse av dynamiska fluktuationer i efterfrågan. Företag som använder IT-verktyg och lämpliga algoritmer för att hantera efterfrågan och utbud globalt kommer att vara ett avgörande steg före konkurrenterna, som fortfarande jobbar med mejl eller kalkylblad. Ledande företag skriver inte längre bara ämnet samarbete på sina att göra-listor utan implementerar det i vardagen – både i interna team och i den tvärföretagsövergripande försörjningskedjan mellan alla inblandade partners. Baserat på specifika åtkomsträttsgrupper har alla tillgång till data och utbyter dem löpande – helst i realtid. Med hjälp av plattformar förbättrar företag effektiviteten och lyhördheten i försörjningskedjan.

5. Software as a Service (SaaS) har använts som en tjänst av företag i flera år. Men allt fler företag går mot att outsourca delar av sin försörjningskedja – till exempel tillverkning, distribution, inköp, logistik eller transportledning. Framtidens digitala leveranskedja kommer att öka behovet för företag att outsourca, det vill säga att använda Supply Chain as a Service (SCaaS) eller tjänster från specialister inom Fourth Party Logistics (4PL). Enligt studier blir denna trend allt viktigare eftersom många företag inte har expertis, ekonomiska medel eller resurser att använda all ny teknik som finns. I bästa fall kommer stora företag att göra detta arbete internt i framtiden – åtminstone delvis. Experterna på Gartner är övertygade om att denna trend kommer att intensifieras. Fördelarna med övergången till en digital försörjningskedja inkluderar global elektronisk anslutning från hela världen, högre produktivitet, lägre kostnader, bättre service och större flexibilitet. Om denna utveckling inte drivs framåt leder det till bristande konkurrenskraft och därmed till ekonomiska problem.

6. Små företag förlitar sig på ett eller två interna system, medan vissa stora företag förlitar sig på 20 eller fler. Redan före Covid-19-krisen kom ineffektiviteten i dessa silos fram. Covid-19 fungerade som en booster. Den parallella användningen av flera system ökade artificiellt lagerbuffertar, bromsade informationsflödet och resulterade i höga IT-kostnader för gränssnitt, underhåll och uppgraderingar. Fler och fler företag river sina silos för att de inte längre har råd med ansträngningen eller det därtill hörande krånglet. Branschledare flyttar sina arbetsflöden i försörjningskedjan till en samarbetande nätverksplattform som överskrider silos och möjliggör både datadelning och verklig dataöverföring mellan avdelningar och organisationer. REST API-anslutna lösningar med intelligent IT-arkitektur bryter ner silos och möjliggör samarbete mellan företag och idealisk datadelning.

7. Företag behöver en blandning av globala och regionala värdekedjor. Efter kriser kan företag identifiera områden där regional produktion är meningsfull, men ekonomin gynnas fortfarande av globalisering och nätverkande. Beroende på bransch måste företag ta individuella synsätt på upphandling för att bli mer motståndskraftiga. Efter Covid-19-pandemin började ledande företag analysera de områden där regional produktion är meningsfull. Undersökningar av biltillverkarna visade att det är meningsfullt att återföra vissa produkter eller komponenter. Även om detta kan vara dyrare, stabiliserar det leveranskedjan. Inom konsumentvaruindustrin, å andra sidan, gör den enorma kostnadsskillnaden mellan Europa och USA å ena sidan och Asien å andra sidan att det är mer meningsfullt att behålla produktionen till stor del i Fjärran Östern och de tidigare inköpsländerna utan att leta efter närliggande fabriker eller till och med bygga nya. Höga energikostnader, stigande räntor eller den långsamma nedgången i inflationen är argument mot etablering eller ytterligare expansion av nearshoring eller reshoring i många branscher. När det kommer till vinster blir dessutom inköp, upphandling och supply chain management allt viktigare. Det beror på att möjligheterna att driva igenom högre priser inom produktsegmentet lägre och mellanklass har blivit sällsynta. Priserna blir allt mer transparenta för kunderna tack vare inköpsplattformar. Idag genereras vinster genom upphandling – eller mer exakt – genom processoptimering.

8. I takt med att det har förekommit fler cyberattacker med allvarliga konsekvenser för företag den senaste tiden, har företag vidtagit ytterligare åtgärder för att skydda sig mot brottslingar. Enligt en undersökning av den digitala föreningen Bitkom skärpte vartannat logistikföretag i Tyskland sina IT-säkerhetsåtgärder 2022. Enligt undersökningen har hanteringen av IT-säkerhet motsvarande hög prioritet i de flesta företag: I nästan nio av tio företag är området IT-säkerhet förankrat på styrelse- eller ledningsnivå. Ledande företag utbildar också regelbundet sina anställda i detta ämne och låter utföra säkerhetsrevisioner. Och det här är väl använd tid: verktygen för cybersäkerhet finns tillgängliga, men den största svagheten är människan. Cyberattacker har visat att även stora företag med experter på IT-specialister kan bli förlamade och skadade i dagar. Frågan spelar en allt viktigare roll, särskilt inom logistik och supply chain management, eftersom cyberkriminella kan få tillgång till känslig data på grund av företagens ständigt ökande nätverkande och digitalisering. Och dessa uppgifter kommer vanligtvis inte bara från det direkt berörda företaget utan också från dess nätverk.

9. På grund av globala politiska förhållanden och nuvarande konsumentbeteende är företagskassa i vissa sektorer inte lika fulla som för några år sedan. Trots det pressar många företag på med automations- och digitaliseringsprojekt som redan har påbörjats eller påbörjar nya. För faktum är: Endast de som kan hänga med i högpresterande logistik och de högsta servicenivåerna kommer att leda marknaden. Planeringsbudgetar för automation, robotik, digitalisering, energibesparingar och personal är väl investerat kapital. Inom intern logistik behöver till exempel manuella processer automatiseras och digitaliseras. Robotik och maskininlärning spelar en stor roll för att vara snabb å ena sidan och hålla felfrekvensen till ett minimum å andra sidan. IT-experter tittar på digitalisering längs hela leveranskedjan och initierar nya projekt i flera länkar i kedjan samtidigt – nyligen har till exempel användningen av den digitala fraktsedeln (eCMR) tagit sig in i tidningarna.

10. Användningen av programvara med öppen källkod som operativsystem för datorer är inget nytt. Inom supply chain management har dock många IT-avdelningar stått emot denna trend. Men det finns nu mycket framgångsrika praktiska exempel som bygger på tydliga regler – som Open Logistics Foundations. Medlemmarna lägger inte längre tiotals timmar på att själva programmera enkla standardgränssnitt, utan använder istället befintliga gränssnitt från sina partners, som de ibland är i hård konkurrens med. Men alla som ägnar sig åt den här typen av kooperativt arbete behöver ett nytt tänkesätt inom företaget. En omtanke är också nödvändig inom andra områden – till exempel när det gäller att förlita sig på ny teknik som artificiell intelligens för att fatta beslut. En sak är dock klar: det bästa av det bästa kommer att automatisera processer ännu mer och använda fördelarna med artificiell intelligens inom området preskriptiv analys och autonoma agenter för att uppnå effektivitetsvinster. Med nya verktyg och teknologier kan företag påskynda allt från planering till leverans, minska buffertar, hantera processer effektivt och i slutändan motverka bristen på kvalificerad arbetskraft. I all IT-verksamhet är det viktigare än någonsin att företag skyddar sig professionellt mot hackerattacker på sina system – vilket de allvarliga konsekvenserna av de senaste attackerna mot stora logistikföretags IT-landskap har visat.

Tidsstämpel:

Mer från Logistikaffärer