Om inte Kina kan uppnå sina mål utan en större militär strid är det högst osannolikt att Peking kommer att inleda en begränsad operation i Arunachal Pradesh och Ladakh
av Överstelöjtnant Manoj K Channan (Retd)
Den nuvarande konflikten mellan Indien och Kina längs linjen för faktisk kontroll (LAC) har varit en källa till oro för både länder och det internationella samfundet. Spänningarna har puttrat i årtionden, där båda länderna hävdar suveränitet över vissa gränsområden. De senaste skärmytslingarna i Galwandalen i juni 2020 resulterade i förluster av människoliv på båda sidor, vilket ytterligare förvärrade situationen.
För framtiden för Indo-Kina-banden är det avgörande att överväga det historiska bagaget och det nuvarande geopolitiska scenariot. Kina och Indien har en lång historia av kulturellt och ekonomiskt utbyte som går tillbaka till antiken. Men förhållandet har varit fyllt av spänningar i modern tid, särskilt över territoriella tvister. Gränstvisten mellan Indien och Kina går tillbaka till 1950-talet, där båda länderna hävdar suveränitet över Aksai Chin-regionen och delar av Ladakh. Som ett resultat gick de två länderna i krig 1962, med Kina som segrade och ockuperade stora delar av territoriet i regionen. Sedan dess har båda länderna försökt lösa gränstvisten, men en slutgiltig lösning återstår fortfarande.
Under de senaste åren har Kinas bestämda utrikespolitik och ökande globala inflytande ökat komplexiteten i förhållandet. Till exempel, med misstänksamhet, har Indien sett Kinas One Belt, One Road-initiativ, som syftar till att etablera ett stort nätverk av infrastrukturprojekt över hela världen, inklusive i Indiens grannskap. Indien har också oroat sig över Kinas växande militära närvaro i Indiska oceanen och dess stöd till Pakistan, Indiens ärkerival.
Det senaste gränsstoppet har ytterligare ansträngt förhållandet mellan de två länderna. Kinas aggressiva agerande längs LAC har tolkats som ett medvetet försök att ändra status quo, där Indien svarade med sin styrka. Avståndet har lett till hårdnande positioner på båda sidor, där inget av länderna är villiga att backa.
I detta sammanhang antar det nyligen genomförda försvarsministermötet i Shanghai Cooperation Organization (SCO) betydelse. I sitt tal på mötet upprepade Kinas försvarsminister Wei Fenghe Kinas ståndpunkt i gränstvisten och krävde att frågan skulle hållas utanför områden av gemensamt intresse. Detta är i linje med Kinas långvariga ståndpunkt att behandla gränstvisten som en bilateral fråga som ska lösas genom dialog. Men med tanke på Kinas vägran att delta i sakförhandlingar har Indien eftersträvat en mer proaktiv roll för det internationella samfundet när det gäller att lösa tvisten.
Framtiden för banden mellan Indo och Kina beror därför på flera faktorer.
För det första, de båda ländernas vilja att inleda en saklig dialog för att lösa gränstvisten. Indien har krävt att återställa status quo ante längs LAC, medan Kina har insisterat på sin egen version av LAC. En kompromiss kommer att kräva att båda länderna gör eftergifter, vilket är lättare sagt än gjort med tanke på hårdare ståndpunkter på båda sidor.
För det andra måste det internationella samfundets roll när det gäller att lösa konflikten mellan Indo och Kina tas upp. SCO, som både Indien och Kina är medlemmar i, kan spela en konstruktiv roll för att underlätta dialogen mellan de två länderna. Men med tanke på Kinas dominerande ställning inom organisationen, måste dess vilja att engagera sig i en sådan roll fortfarande ses. Dessutom har Indiens engagemang med andra regionala och globala makter, inklusive USA, Japan och Australien, också betraktats med misstänksamhet av Kina, som ser dessa länder som ett försök att omringa det.
För det tredje kommer framtiden för banden mellan Indo och Kina att bero på det större geopolitiska scenariot. Kinas växande dominans på den globala arenan och dess bestämda utrikespolitik har varit en orsak till oro för många länder, inklusive Indien. Indien har försökt balansera sina relationer med Kina genom att fördjupa banden med andra regionala och globala makter. Det kan dock inte Kinas ekonomiska och militära makt.
Taiwan – Arunachal Pradesh Möjlighet till en begränsad offensiv
Det är svårt att med säkerhet förutsäga vad Kinas nästa drag kommer att bli när det gäller Taiwansundet eller den omtvistade gränsen till Indien i Arunachal Pradesh. Men några faktorer kan kasta ljus över Kinas påstådda agerande i dessa regioner.
För det första, när det gäller Taiwan, har Kina länge betraktat ön som en avhoppningsprovins som måste återförenas med fastlandet. Därför har Kina ökat sitt militära och ekonomiska tryck på Taiwan under de senaste åren, i avsikt att föra det under dess kontroll. Kina har inte heller uteslutit användning av våld för att uppnå sitt mål om återförening. Varje militär aktion mot Taiwan skulle dock få allvarliga konsekvenser för den regionala stabiliteten och skulle kunna dra in andra stormakter, som USA och Japan. Detta kan leda till en stor militär konfrontation i regionen, som Kina skulle vilja undvika. Därför, även om Kina kan fortsätta att öka sitt militära tryck på Taiwan, är det osannolikt att inleda en fullskalig invasion om det inte är övertygat om att det kan uppnå sitt mål utan en betydande militär konflikt.
För det andra, när det gäller den omtvistade gränsen till Indien i Arunachal Pradesh, har Kina varit allt mer självständigt de senaste åren. Kina har gjort anspråk på territorium i regionen under Indiens kontroll och har byggt infrastruktur längs gränsen för att hävda sin närvaro. Dessutom har den senaste gränsen mellan de två länderna längs LAC ytterligare förvärrat de regionala spänningarna. Men varje begränsad offensiv från Kinas sida i Arunachal Pradesh skulle vara en allvarlig eskalering av situationen och skulle sannolikt få ett starkt svar från Indien. Det kan också leda till en betydande militär konflikt mellan de två länderna, vilket inte skulle ligga i något av ländernas intresse.
Därför, även om Kina kan fortsätta att hävda sina anspråk i Taiwan och Arunachal Pradesh, är det osannolikt att det kommer att inleda en fullskalig militär invasion eller en begränsad offensiv om det inte är övertygat om att det kan uppnå sina mål utan en större militär konfrontation. Kina kommer sannolikt också att väga riskerna och fördelarna med alla militära åtgärder, med tanke på det troliga svaret från andra stora regionala makter och det globala samfundet. I slutändan kommer framtiden för Kinas förbindelser med Taiwan och Indien att bero på en rad faktorer, inklusive båda sidors vilja att inleda dialog och förhandlingar för att lösa sina tvister.
Indian Navy Stranglehold Over Sea Lines of Communication (SLOCS)
Indien har en betydande flotta som kan operera i Indiska oceanen och utanför. Den indiska marinen har en rad tillgångar, inklusive hangarfartyg, ubåtar, ytfartyg och maritima patrullflygplan som kan projicera makt och inflytande i regionen. Det är dock viktigt att notera att den indiska flottan inte kan utmana Kinas flotta dominans i regionen. Kinas flotta är större och mer tekniskt avancerad, och den har satsat hårt på att utöka sin maritima kapacitet.
Med det sagt, Indiens läge vid mynningen av Indiska oceanen ger landet en strategisk fördel när det gäller att kontrollera havskommunikationslinjerna (SLOC) som är avgörande för Kinas ekonomi. Kina är starkt beroende av sjöburen handel för ekonomisk tillväxt, och det mesta av dess oljeimport passerar genom Indiska oceanen. Indien skulle kunna använda sina marina tillgångar för att förbjuda kinesisk sjöfart och strypa dess tillgång till kritiska resurser. En sådan blockad skulle dock få betydande konsekvenser för den regionala stabiliteten och kan leda till en stor militär konflikt mellan de två länderna.
Dessutom skulle Indiens förmåga att genomföra en sådan blockad bero på olika faktorer, inklusive dess förmåga att samordna med andra länder i regionen, särskilt USA, Japan och Australien, som ingår i Quad-gruppen. En samordnad ansträngning från dessa länder för att utmana Kinas maritima närvaro i regionen kan öka Indiens inflytande när det gäller att kontrollera SLOC.
Det nyligen bildade partnerskapet AUKUS (Australien, Storbritannien och USA) mellan USA, Australien och Storbritannien kan också potentiellt förbättra Indiens marinkapacitet genom att ge det tillgång till avancerad teknik och militär hårdvara.
Det är dock viktigt att notera att AUKUS främst fokuserar på att motverka Kinas militära moderniseringsinsatser i regionen. Det är osannolikt att stödja Indiens ansträngningar att kontrollera SLOCs direkt.
Även om Indien har en mäktig flotta och strategiskt läge, behöver det för närvarande kunna utmana Kinas flotta dominans i regionen. Indiens förmåga att kontrollera SLOC och potentiellt strypa Kinas tillgång till kritiska resurser skulle dock bero på olika faktorer, inklusive dess förmåga att samordna med andra länder och de potentiella riskerna med en sådan blockad.
SWOT-analys: PLA och de indiska försvarsstyrkorna
Styrkor med PLA
• En stor och vältränad stående armé med över 2 miljoner personal
• Avancerad militär teknik, inklusive smygstridsflygplan, anti-fartygsmissiler och cyberkapacitet
• Stark betoning på gemensamma operationer och samordning mellan olika grenar av militären
• Betydande investeringar i militär modernisering och teknisk utveckling
Svagheter med PLA
• Begränsad stridserfarenhet de senaste åren, eftersom Kina inte har engagerat sig i en större militär konflikt sedan 1970-talet
• Beroende av externa leverantörer för viktiga militära teknologier, inklusive flygmotorer och mikrochips
• Oro för korruption och bristande transparens i försvarsupphandlingar och beslutsfattande
• Utmaningar i att projicera makt utanför Kinas omedelbara grannskap på grund av logistiska och diplomatiska begränsningar
Möjligheter för PLA
• Ökat regionalt och globalt inflytande, drivet av Kinas ekonomiska tillväxt och militära modernisering
• Växande partnerskap med länder i Sydostasien, Afrika och Mellanöstern, vilket skulle kunna ge tillgång till strategiska resurser och marknader
• Potential för ökat samarbete med Ryssland och andra stormakter för att motverka USA:s dominans i regionen
• Snabbt expanderande rymd- och cyberkapacitet kan ge nya vägar för strategiska fördelar.
Hot mot PLA
• Växande oro för Kinas militära självsäkerhet och territoriella anspråk, vilket kan leda till ökade spänningar och konflikter med grannländerna
• Ökad konkurrens med USA och andra stormakter i regionen kan leda till en betydande militär konfrontation
• Beroende av det kinesiska kommunistpartiet för militärt beslutsfattande, vilket kan begränsa militärens flexibilitet och effektivitet
• Utmaningar med att balansera militär modernisering med ekonomisk tillväxt och social stabilitet, vilket kan leda till interna spänningar och oroligheter
De indiska försvarsstyrkornas styrkor
• Professionell och välutbildad militär personal med lång erfarenhet av strid
• Olika och avancerade militära förmågor, inklusive kärnvapen, ballistiska missiler och avancerade stridsflygplan
• Stark betoning på gemensamma operationer och samordning mellan olika grenar av militären
• Strategiskt läge i korsningen mellan Mellanöstern, Sydasien och Sydostasien
Svagheter hos de indiska försvarsstyrkorna
• Beroende av externa leverantörer för viktig militär teknologi och utrustning, inklusive stridsflygplan och missilförsvarssystem
• Begränsade resurser och utmaningar för att möta behoven hos en snabbt växande ekonomi och befolkning
• Spänningar och konflikter med grannländer, inklusive Pakistan och Kina, kan begränsa militärens operativa flexibilitet.
• Utmaningar med att balansera militär modernisering med social utveckling och inhemska behov
Möjligheter för de indiska försvarsstyrkorna
• Växande partnerskap med länder i Mellanöstern, Afrika och Sydostasien ger nya vägar för strategiskt samarbete och tillgång till resurser och marknader.
• Ökat fokus på försvarsinnovation och teknikutveckling, inklusive cyber- och rymdkapacitet
• Potential för ökat samarbete med stormakter som USA, Japan och Australien för att motverka Kinas inflytande i regionen
• Strategiskt läge i korsningen av betydande energi- och handelsvägar, vilket skulle kunna ge nya möjligheter för ekonomisk tillväxt och strategiskt inflytande
Hot mot de indiska försvarsstyrkorna
• Ökad konkurrens med Kina och andra stora regionala stormakter kan leda till en betydande militär konfrontation.
• Hot från icke-statliga aktörer och terroristorganisationer, särskilt i samband med den pågående konflikten i Afghanistan och det bredare Mellanöstern
• Växande oro för kärnvapenspridning och regional stabilitet, särskilt i samband med spänningar med Pakistan och andra kärnvapenbeväpnade stater
• Spänningar och konflikter med grannländer, särskilt när det gäller territoriella tvister och gränsöverskridande terrorism
Uttalanden av indiskt politiskt ledarskap
Det är möjligt att den kinesiska ledningen skulle kunna försöka utnyttja uttalanden från Indiens utrikesminister Dr S Jaishankar angående utmaningen med ojämlik ekonomisk utveckling, särskilt i samband med förbindelserna mellan Indien och Kina. Det är dock viktigt att notera att Dr Jaishankars kommentarer är en del av ett bredare samtal om behovet för Indien att ta itu med sina ekonomiska utmaningar och bygga en mer motståndskraftig och hållbar ekonomi. Därför, även om den kinesiska ledningen kan försöka utnyttja alla upplevda svagheter eller sårbarheter i Indiens position, är det i slutändan upp till den indiska regeringen att bestämma dess prioriteringar och inställning till ekonomisk utveckling.
Dessutom är det viktigt att notera att relationen mellan Indien och Kina är komplex och mångfacetterad och inte kan reduceras till en enda fråga eller faktor. Även om ekonomisk utveckling är väsentlig, inkluderar många andra faktorer strategiska och geopolitiska intressen, historiska och kulturella faktorer och inrikespolitiska överväganden.
I slutändan kommer nyckeln till att hantera relationen mellan Indien och Kina vara en kombination av strategisk tydlighet, diplomatiskt engagemang och effektiv kommunikation. Dessutom kommer båda sidor att behöva vara realistiska och pragmatiska i sitt tillvägagångssätt och arbeta för ett ömsesidigt fördelaktigt resultat som tar itu med båda ländernas farhågor och prioriteringar. Även om utmaningar och hinder kan finnas, är det möjligt att bygga en stabil och produktiv relation baserat på ömsesidig respekt och samarbete.
Slutsats
Framtiden för banden mellan Indo och Kina beror på olika faktorer, såsom de båda ländernas vilja att delta i en konkret dialog, det internationella samfundets roll och det större geopolitiska scenariot. En kompromiss kommer att kräva att båda länderna gör eftergifter, vilket är lättare sagt än gjort med tanke på hårdare ståndpunkter på båda sidor. Dessutom har Indiens engagemang med andra regionala och globala makter, inklusive USA, Japan och Australien, betraktats med misstänksamhet av Kina, som ser dessa länder som ett försök att omringa det. Sammanfattningsvis belyser det senaste mötet med SCO:s försvarsministrar de pågående spänningarna och komplexiteten för att lösa gränstvisten mellan Indo och Kina och behovet av uthålliga diplomatiska ansträngningar för att undvika ytterligare eskalering.

@media only screen and (min-width: 480px){.stickyads_Mobile_Only{display:none}}@media only screen and (max-width: 480px){.stickyads_Mobile_Only{position:fixed;left:0;bottom:0;width :100%;text-align:center;z-index:999999;display:flex;justify-content:center;background-color:rgba(0,0,0,0.1)}}.stickyads_Mobile_Only .btn_Mobile_Only{position:absolute ;top:10px;left:10px;transform:translate(-50%, -50%);-ms-transform:translate(-50%, -50%);background-color:#555;color:white;font -size:16px;border:none;cursor:pointer;border-radius:25px;text-align:center}.stickyads_Mobile_Only .btn_Mobile_Only:hover{background-color:red}.stickyads{display:none}