Sveriges stoppade Nato-anbud stör den nordiska försvarsplaneringen

Sveriges stoppade Nato-anbud stör den nordiska försvarsplaneringen

Tidsstämpel: 12 juni 2023 10:00
Källnod: 2719107

HELSINGFORS — Häcken som står inför Sveriges anslutning till Nato har försenat samtalen för att lyfta det nordiska försvarssamarbetet till något av ett självslutet kluster av nationer inom alliansen.

Nordiska regeringar, som arbetar utifrån att Finland och Sverige båda skulle ha säkrat ett medlemskapsgodkännande inför Natos toppmöte i Vilnius, Litauen, den 11 juli, står nu inför möjligheten att det politiska landskapet i Turkiet kan fortsätta att omintetgöra Sveriges anslutningsambitioner.

Efter återvalet av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i slutet av maj har USA:s ledare ökat trycket på Ankara att häva sin blockad mot Stockholms anslutning.

"Vi kommer att ha det bättre när processen är slutförd", sa utrikesminister Antony Blinken till reportrar i Sverige, rapporterade The Washington Post den 31 maj. "Och så vi uppmanar både [Turkiet] och Ungern, som inte heller har ratificerat ännu , för att ratificera deras anslutning så snabbt som möjligt."

USA:s president Joe Biden har gjort frågan till en prioritet inför Nato-toppmötet nästa månad, och berättat för reportrar att ytterligare diskussioner mellan honom och Erdoğan skulle följa i början av juni.

Ledande nordiska politiker, däribland Sveriges förre försvarsminister Peter Hultqvist, har uttryckt oro för att godkännandet av Sveriges inträde i Nato kan skjutas upp till april 2024 då USA står värd för 75-årsjubileet av alliansen i Washington.

Finland, som till en början hade lovat att gå med i Nato samtidigt med Sverige, blev medlem i april.

Hultqvists socialdemokratiska parti har kritiserat Sveriges mittenregering för att sakna en reservposition om Sverige skulle misslyckas med sitt uppdrag att gå med i juli.

– Det som behövs som plan B är ett bredare nordiskt samarbete för att säkerställa Sveriges säkerhet framåt om inträdet i Nato försenas. Om det här ska bli ett gemensamt projekt för Sverige måste regeringen sätta sig ner och engagera sig med parter. Det måste tala tydligt om vad de gör för att säkerställa anslutning till Nato, sa Hultqvist.

Statsminister Ulf Kristerssons förvaltning har hittills avböjt att presentera ett handlingsalternativ.

Erdoğan har upprepade gånger hotat att blockera Sveriges anslutning till Nato och anklagat den nordiska staten för att vägra utlämna misstänkta kurdiska militanter till Turkiet. Erdoğan kallade också Sverige för ett "land som är mjukt att hantera terrorism."

Det värsta scenariot för Sverige var en seger för Erdoğan som leder till att Turkiet gräver i hälarna.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan håller ett tal under ett valkampanjmöte i Ankara den 30 april 2023. (Adem Altan/AFP via Getty Images)

Nordiska regeringar hade hoppats kunna sammankalla separata möten mellan nationella försvarsministrar och militärchefer i kölvattnet av toppmötet i Vilnius. De föreslagna sammankomsterna skulle ha den historiska betydelsen av att vara de första mellan fyra nordiska Nato-stater, och fungera som plattformar för att bygga en mer enhetlig försvarsbro som tidigare var omöjlig med tanke på Finlands och Sveriges neutrala status.

En nordisk region i Nato har allvarliga konsekvenser för gränsöverskridande, samverkande militära organisationer som Nordic Defense Cooperation, eller NORDEFCO.

Hultqvist anser att det forumet har förmågan att snabbt utöka sin roll, särskilt om Sverige får vänta.

– Grunden för ett starkt nordiskt samarbete finns redan inom ramen för NORDEFCO där det finns olika avtal mellan länderna, sa han. "Denna nivå av samarbete kan utvecklas och fördjupas avsevärt."

Däremot förväntas Finlands placering inom Nato ta form under de kommande månaderna. Regeringen räknar med att den kommer att falla under den allierade gemensamma styrkans kommandos högkvarter i Brunssum, Nederländerna. Kommandot ansvarar för Natos försvar i Europa norr om Alperna, en operativ region som även täcker de Nato-poliserade baltiska staterna och Östersjöområdet.

– Det kan ta lite tid innan de slutgiltiga svaren finns i frågan om placering, säger Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen. ”Långsiktiga lösningar är fortfarande öppna. Finland har hittills gjort affärer med Brunssum, som vi har förväntat oss hela tiden. Norfolk är ännu inte fullt operativt. Långsiktiga lösningar kommer att falla på plats i sinom tid.”

Norfolk, Virginia, hyser en ansenlig NATO-högkvarterskontingent, inklusive alliansens Allied Command Transformation, ett clearinghus för nästa generations teknologier och krigföringskoncept till vilket alla medlemmar bidrar med personal. Ett operativt element, Joint Force Command Norfolk, öppnade också där 2020.

Framtida samtal för att fördjupa försvarssamarbetet i norra kan bero på de nordiska regeringarnas samlade långsiktiga önskan att falla under den senare strukturen, i motsats till det Europabaserade kommandot.

Norge och Danmark har angett att de föredrar att vara en del av Joint Force Command Norfolk, medan Finland och Sverige är överens och ser ett enhetligt nordiskt tillvägagångssätt som grundläggande för att bygga en robust försvarsförmåga som maximerar sammanslagning av nordiska luft-, land- och sjöresurser.

Potentialen för pooling av tillgångar är störst inom luftvärnsområdet. Tillsammans har Norge, Sverige, Danmark och Finland 200-280 moderna jaktplan — befintliga och i beställning — inklusive Saab JAS 39 Gripens och F-35 flygplanstyper.

En solid nordisk försvarsförmåga erbjuder ett kraftfullt avskräckande medel för fientliga styrkor i norra, säger Knut Storberget, ordförande för norska försvarskommissionen. Den organisationen levererade en rapport som var kritisk till Norges försvarsutgifter och kapacitet till försvarsdepartementet den 3 maj.

Rapporten förespråkade upprättandet av en "förenad Norden i Nato" för att motverka potentiell framtida aggression från Ryssland. Panelen rekommenderade en dramatisk och omedelbar engångsbetalning på 6.4 miljarder dollar för att fylla på den norska försvarsbudgeten för 2023.

Norge kommer att spendera 1.43 % av sin bruttonationalprodukt på försvar 2023, mindre än Natos mål på 2 %. Regeringen har åtagit sig att uppfylla målet på 2 % till 2026.

Ryssland betraktar Natos expansion till Sverige och Finland som ett regionalt hot, sade Storberget, som beskrev relationen mellan nordiska stater och Moskva som att den "för alltid förändrats" i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

– De nya spänningarna får konsekvenser för Norge och alla nationer i norra, säger Storberget. ”Vi befinner oss i en ny säkerhetspolitisk situation där försvarsförmågan inte motsvarar den säkerhetssituation vi befinner oss i och långt mindre den utmaningsbild som utvecklas. Större långsiktighet, förutsägbarhet och enande politiska lösningar behövs.”

Gerard O'Dwyer är korrespondent för Skandinaviska frågor för Defense News.

Tidsstämpel:

Mer från Defense News Global