Sex frågor med befälhavaren för US Army Europe and Africa

Sex frågor med befälhavaren för US Army Europe and Africa

Källnod: 1790580

WASHINGTON — Gen. Darryl Williams har varit befälhavare för US Army Europe and Africa sedan juni 2022, ett jobb som sätter honom i centrum i Natos ansträngningar att befästa östfronten efter Rysslands invasion av Ukraina. Han pratade med Defense News i slutet av september om sina observationer av kriget och varför standardiserad artilleriträning bland allierade är på modet. Den här intervjun redigerades för längd och tydlighet.

Som medlem av markyrket, vad är dina tankar om hur kriget i Ukraina har utspelat sig?

Som den kille som är ansvarig för sammanhållningen i land [operationer] i Europa, tror jag att det går ganska bra, ur Natos perspektiv, när det gäller hur vi stödjer och möjliggör våra ukrainska motsvarigheter. Det är antagligen för tidigt att säga alla lärdomar från det. Den amerikanska armén och NATO:s arméer är lärande organisationer. Och visst kommer vi att förmedla de lärdomar vi lär oss, men jag tror att det fortfarande är för tidigt. Det är tidigt i den här kampanjen.

Vad tycker jag om det? Jag är mycket stolt över den ukrainska försvarsmakten. Och jag är väldigt stolt över hur de sköter sig och håller sig. De slår mig som - jag har träffat några av dem, inte alls - men de är professionella. Jag är verkligen imponerad över hur de beter sig i markdomänen.

Vad tycker du om att tyskarna misshandlade sig själva, eller fick stryk, för att de tvekade att leverera leopardstridsvagnar till Ukraina?

Jag har varit ett stort fan av det stora landet Tyskland och har varit här sedan jag var oberleutnant i början av 1980-talet. De fortsätter att vara starka medlemmar i Nato och gör sin del, precis som andra medlemmar.

Vissa analytiker har noterat en frånvaro av en meningsfull luftkomponent i hur kriget utspelar sig. Vad tror du om det?

Alla domäner utmanas, inte bara land. Du kanske inte ser det förverkligas, men min läsning av slagfältet är att alla domäner drivs av båda sidor. Vårt jobb som landguvernörer, om ni så vill, är att se till att alla dessa domäner är integrerade för att få effekter på landet.

Vad gäller militär rörlighet i Europa, vilka förbättringar och bakslag har du sett när det gäller transport av utrustning och trupper?

Som jag nämnde har jag varit här sedan tidigt 80-tal, och jag har varit tillbaka till efterföljande turnéer. Jag har alltid sett förbättringar längs de vägarna. Vi har lite mer att gå. Men jag ser många interoperabilitets-TTP – tekniker, taktik och procedurer – som delas mellan alliansen.

På 7:e arméns träningskommando nere i Grafenwöhr och Hohenfels, till exempel, finns det en möjlighet för våra allierade att komma in och träna mobilitet och interoperabilitet. Faktum är att vi precis avslutade en övning förra veckan, där vi hade flera allierade som stödde vårt luftburna brigadstridslag, den 173:e, vid övningen Sabre Junction.

Jag är på uppsidan av var vi är i det avseendet. Det kommer bara att bli bättre när vi fortsätter att engagera oss.

När du tittar på kommande övningar, vad är du angelägen om att se amerikanska arméstyrkor och allierade styrkor bli bättre på?

Vad du försöker få genom övningar är tillit: förtroende för din egen personliga, din egen nations utrustning, såväl som förtroende för andra nationers utrustning, förtroende för varandras soldater. Och så är det standardisering.

Vi har en övning som vi gör här, som faktiskt var väldigt begynnande när jag var här för några år sedan, som heter Dynamic Front. Det var lika stort som det någonsin har varit det senaste året, och det kommer att bli större nästa år. Som ni kan se, i kampen som pågår just nu, är artilleriet i framkant på ett väldigt, väldigt stort sätt. Dynamic Front låter oss komma till standardisering över alliansen och hur vi bättre standardiserar bränder, ser till att vi kan finnas där för brandstöd.

Vad kom ut av dina senaste samtal med svenska och finska arméledare?

Det handlade egentligen om att planera vägen framåt och leta efter möjligheter till ömsesidigt engagemang, interoperabilitet och standardisering, eftersom de är ambitiösa medlemmar i Nato. Det handlade om att förbättra vad vi redan har gjort under en tid, och sedan prata om att potentiellt förtjocka dessa relationer när vi går framåt.

Den unika färdighetsuppsättningen de kommer med är arktisk träning. Och potentiellt finns det en möjlighet för våra egna arméenheter med den specialiteten, som 10:e bergsdivisionen, att koppla ihop dem och fortsätta att träna tillsammans i det avseendet.

Sebastian Sprenger är biträdande redaktör för Europa på Defence News, och rapporterar om tillståndet på försvarsmarknaden i regionen och om samarbete mellan USA och Europa och multinationella investeringar i försvar och global säkerhet. Tidigare var han chefredaktör för Defence News. Han är baserad i Köln, Tyskland.

Tidsstämpel:

Mer från Intervjuer med försvarsnyheter