Min e-resa – över 40 år. Del 6. Stegar i överflöd (Bo Harald)

En ofta upprepad upplevelse på min resa har varit att man thing leder till en annan, vilket leder till en annan och så fortsätter det. Du kanske har en aning om vad dessa kan innebära - men sällan en mycket tydlig bild eller en plan. Så kom igång - och börja med det som många behöver ofta (helst samma logik, användarupplevelse och verktyg) hemma och på jobbet - och fortsätt lägga till funktioner som behövs mindre ofta. Lärdomar: Överplanering är farligt. Ekonomi av upprepning och ekonomi av förtroende är kraftfulla hävstänger. Och vad är viktigare än spakar - vid tunga lyft.

Först om stegar & plattformsmetafora. Stegar har trappsteg (kallas stegpinnar) – här nya tjänster som gör det möjligt och intressant att ta nästa steg. De två rails kan göras stark genom att använda material som förtroende, vana, generiska verktyg, bekvämlighet för byggare och användare, produktivitetsförbättringar, säkerhet, lagstiftning, stordriftsekonomi, omfattningsekonomi etc. Materialen kommer vanligtvis att stärkas ytterligare när de används i många stegar. 

Efter ett tag når du en högre plattform där man kan börja bygga nya stegar till nästa plattform - och så har det gått - och fortsätter att gå. 

Utgångspunkten på 70-talet i Finland var ett decentraliserat och standardiserat betalningsekosystem som främjade stark konkurrens mellan bankerna. Den starka teknikorienteringen och standardiseringstraditionerna hjälpte också till. 

Det var alltså ett ganska naturligt steg att använda telekominfrastrukturen för PC-banktjänster i början av 80-talet och successivt lägga till alla banktjänster på menyerna – inklusive e-signering av lån. Dessa ganska långa e-bankstegar skapade en mycket viktig  e-trust och e-vana (1:a) plattform. Lärdomar: Kan göras innan Internet. Lärdomar: Ekonomi med upprepning, ekonomi för återanvändning

Detta var basen för nästa stege - innehållande steg som konto-till-konto realtidsbetalningar för e-handel och Solo-marknadsplatsen (förbinder köpare och säljare). Den byggde en e-Business (2:a) plattform i början av 90-talet. Skenorna innehöll e-banking, samma betalningsvana, kostnadseffektivitet genom ekonomi för att återanvända befintliga betalningssystem, realtidsleverans av betalningar och fullständig riskeliminering för handlare. Lärdomar: Återanvändningsekonomi, realtidsekonomi

Nästa stegar sammankopplade kunder också med andra transaktioner än betalningar. Sådana steg som e-legitimation, e-signeringsdokument, e-faktura och e-lönebyggande Realtidsekonomi (3:e) plattform i slutet av 90-talet. Att återanvända bankinloggningsuppgifterna och det förtroende som skapats för tredje parter som interagerar var en viktig prestation här. Idag används denna bank-ID-tjänst cirka 50 gånger per vuxen person i Finland – kanske ännu mer i Sverige. Lärdomar: Förtroendeekonomi, återanvändningsekonomi, omfattningsekonomi. Inget statligt styrt verktyg behövs. e-banking måste vara säker i alla fall. Alla banker bör erbjuda bankkoderna även till unbanked - så länge de kan identifieras säkert.

E-fakturering började som förbättrar bekvämligheten som kunder började klaga på att behöva mata in långa referensnummer. Med e-fakturering möjliggjordes en enkel accept med ett klick för betalning på förfallodagen. Sedan beräknade staten att den fulla årliga besparingspotentialen för inkommande fakturor skulle vara 150 miljoner euro, kommunerna kom fram till samma 150 miljoner euro och Industriförbundet till 2800 miljoner euro. Även om vissa hävdade att detta är en underdrift - på europeisk nivå motsvarar det cirka 250 miljarder - så är det säkert tillräckligt stort - särskilt som det borde vara en viktig faktor för att göra den inre marknaden mer inre... senast med företagets faktaplånböcker. Lärdomar:  Du kan snubbla på en massiv produktivitetsförbättring när du improviserar bekvämlighet. Banker är de naturliga distributörerna för konsumentfakturor och även för att skicka särskilt SMF-fakturor och betalningsförfrågningar. 

Skenorna och stegen i denna stege innehöll alltså mycket starka affärscase för båda parter i en transaktion – och även ekonomin av förtroende och upprepning. 

Nästa steg var att använda det privat-offentliga programmet Real Time Economy (2006-14) för att driva e-fakturering även på EU-skala, automatisering av redovisning, digitala upphandlingsförfaranden, löneadministration, momsrapportering och e-kvitton. När produktivitetsaspekterna av att använda data inte bara för automatisering utan också för beslutsfattande blev tydliga namngavs nivån Datadriven Economy (4:e) plattform. Lärdom: Tredovisningsbranschen driver inte förändring på samma sätt som banker. Hög tid att forma sig som en del av Trust Infrastructure.

Arbetet med att driva framsteg på den fjärde plattformen tog oss till visionen om global e-fakturering. När det är möjligt att skicka betalningar till vilken bankkunde som helst i världen utan att de cirka 4 25 bankerna behöver skriva kontrakt sinsemellan – varför inte också skicka fakturor? Denna multilaterala struktur som bygger på att man måste följa reglerna för att vara medlem i det icke-vinstdrivande SWIFT-kooperativet bör kunna återanvändas – och även tillåta icke-banker att ansluta sig för nya tjänster. Det hände inte även om vi lyckades få upp både e-faktura och realtidsekonomin på EU-kommissionens agenda. 

Så vi var tvungna att bevittna hur besvärligt det var att få interoperabilitet mellan leverantörer av e-fakturatjänster även i EU och fortsätta leta efter nästa väg framåt. 

Vi hittade sedan nya element för stegarna – https://trustoverip.org och Self-Sovereign Identity i www.Findy.fi stegar med stegpinnar som livshändelsdriven servicedesign, globala standarder, interoperabla plånböcker för allmänna ändamål, e-IDAS2-lagstiftning. Detta tar oss till Trusted Datainfrastructure (5:e) plattform. Lärdom: Mirakulösa saker kan hända

En kort beskrivning av stegarna som byggs (startade 2017) – i så många riktningar – av så många – går som följer: 

Datarättighetsinnehavaren (se Digital Governance Act och GDPR art 20) har rätt att veta var hennes/hans data finns och få all den – särskilt viktigt är den identitetsbyggande verifierade data – inklusive identifieringsuppgifter – som används. I praktiken innebär det att ladda ner det från datakällans dataplånbok till sin egen factwallet (eIDAS IDwallet-term är inte så passande eftersom det kan leda till att man tror att plånböckerna bara hanterar identifiering) och sedan ha rätt att välja vilken tjänsteleverantör är det bästa för att lösa den tjänst som behövs. 

De tre inblandade parterna behöver inte vara tekniskt integrerade, som de vanligtvis nationellt infrastrukturlager (Findynets) kommer att hantera DID-lagren.  Mängden friktion i ekonomin, risker, kriminalitet och grå ekonomi kommer detta att eliminera och hur mycket det kommer att lägga till integritet och bekvämlighet är otroligt. 

 Medan Findykonsortiet startade https://mydata.org bildades. Det är nu verksamt i 40 länder och dess människocentrerade paradigm syftar till att dela personuppgifter baserat på förtroende och en balanserad relation mellan individ och organisationer. Få datadelning att ske för bättre tjänster och produktivitet och göra det rätt. MyData byggde stegarna till MyData (6:e) plattformen 

 Eftersom användningen av personuppgifter nu redan är obligatorisk och plånböckerna och infrastrukturen (datamotorväg) och nödvändig styrning levereras bör tjänstedesign nu utgå från medborgarens eller små och medelstora företags sammanhang (livshändelse). Vilken data behövs, var finns den, hur kan den nås (plånbok till plånbok) och hur kan datarättsinnehavaren fritt välja vem som kan använda datan för att lösa behovet (användningsfall i överflöd...). Denna plattform kallas alltså Ny tjänstedesign (7:e) plattform.

Nästa stegar kommer att leverera Min och Big Data som är strukturerad, mer standardiserad, verifierad och tillgänglig i realtid vid födseln. Ganska lätt att se att kvaliteten, energieffektiviteten och transparensen av maskininlärning och AI kommer att förbättras radikalt. Det här är Maskininlärning och AI (8:e) plattform. 

 Och nästa stegar byggs säkert redan. Materialen för dessa skenor har testats och förbättrats i alla tidigare stegar och plattformar. Så om den stora bilden görs till en berättelse av generalister kan experterna fortsätta arbeta och efterfrågan kommer att finnas där när nästa steg dyker upp. 

• SEO-drivet innehåll och PR-distribution. Bli förstärkt idag.
• Platoblockchain. Web3 Metaverse Intelligence. Kunskap förstärkt. Tillgång här.
• Källa: https://www.finextra.com/blogposting/23508/my-e-journey---over-40-years-part-6-ladders-galore?utm_medium=rssfinextra&utm_source=finextrablogs