Minska dataintrång med live patchhantering

Minska dataintrång med live patchhantering

Tidsstämpel: 8 december 2023 4:40
Källnod: 2999919

Nyckelord:

  • Nationen fortsätter att möta en allvarlig brist på cyberarbetskraft
  • Att försvara sig mot framtida ransomware-attacker kräver investeringar i cybersäkerhet
  • Se relaterad artikel: Åtgärda K-12 cybersäkerhetsproblemet
  • För fler nyheter om IT-säkerhet, se eSN:s IT-ledarskap sida

Enligt en färsk rapport från Cybersecurity Infrastructure Security Agency (CISA) ökar aggressiva hackningstaktik från hotaktörer i frekvens och komplexitet mot klassrum i grund- och gymnasieskolor och högre utbildningsanstalter.

Med offentliga och privata skolor som tillhandahåller en bred attackyta för exploatering, hamnar de ofta på sig själva upprepade gånger av illvilliga hackare som letar efter ekonomisk vinning eller för att stjäla känslig information från elever och lärare. Dessa cyberattacker skapar potentiellt farliga effekter på utbildningssektorn genom förlorad undervisningstid och kostnaden för att återhämta sig från incidenten.

Det är ingen överraskning att ransomware har drabbat utbildningssektorn hårt. Skolor kämpar ofta för att hitta utrymme i IT-budgeten för en robust cybersäkerhetsplan – och de är ytterligare begränsade på grund av svårigheten att behålla IT-talanger för att öka sin övergripande säkerhetsställning. Som ett resultat kan hackare ofta lätt glida in genom öppna sårbarheter och orsaka kostsam förödelse i distrikt. Att bemöta sådana förödande attacker med effektivitet kommer att vara nyckeln under läsåret 2023-2024. 

Etablera holistiska metoder för säkerhet

Att stärka försvaret mot framtida ransomware-attacker kräver att institutioner prioriterar cybersäkerhetsinvesteringar, samtidigt som de förbättrar strategier för att behålla talang och automatiserar deras patchningsmöjligheter. Nationen fortsätter att möta en allvarlig brist på cyberarbetskraft, och samtidigt får de flesta elever i klassrummet inte lära sig ordentlig cyberhygien eller hur man bäst försvarar sig från exploatering i den digitala världen. Det är tydligt att cybersäkerhet inte bara är en fråga för personal eller lärare. 

Med skadlig programvara, nätfiskekampanjer och distribuerade denial-of-service-attacker ökar, kräver skolsystem fler ögon och öron än vad ett ensamt IT-team kan erbjuda. Traditionellt fokuserar IT-team i skoldistrikt eller på universitetsområden sina ansträngningar på externt vända system och misslyckas ofta med att korrekt säkra interna nätverk som är lika i riskzonen. Högskolor är särskilt känsliga för interna attacker. Faktum är att universitetsöverträdelser är mer benägna att komma från en student som antingen oavsiktligt eller till och med avsiktligt orsakar en störning. Detta lägger till ytterligare ett lager av risk att mildra. 

Att främja en kultur av säkerhetsmedvetenhet kan förändra hur distrikt hanterar dessa cyberhot. Både studenter och lärare kan lära sig hur man snabbt upptäcker och rapporterar hot, hur man upprätthåller en stark lösenordshantering, samt hur man bättre skyddar sig själva i en online digital miljö. Detta holistiska synsätt på risk och efterlevnad är grunden för ett ekosystem som bättre försvarar sig mot dagliga cyberhot.

Kritiska sårbarheter i oförberedda system beror ofta på två huvudfaktorer: bristen på effektiv hotdetektering och felaktig lagring av dokument på skolbaserade molnenheter. Utan korrekt hotdetektering på plats är det extremt svårt för sårbarheter i systemprogramvara att identifieras och i slutändan mildras. Till exempel i september förra året, en ransomware attack på Los Angeles Unified School District (LAUSD) väckte nationell uppmärksamhet efter att det bekräftats att personnummer och privat, känslig information om personal och elever avslöjades. Denna attack var inte bara ett brott mot information som skadade skolans förtroende och rykte, utan det var också en massiv störning av distriktet och deras nätverkssystems tillgänglighet. Även om det kan ha varit oklart om grundorsaken i själva verket var ett oparpat system eller inte, är det tydligt att oparpade system, eller försenade patchar, kan leda till sådana incidenter. 

Fördröjda patchar innebär att sårbarheter kan förbli oupptäckta eller ignoreras helt i veckor eller till och med månader åt gången. Tyvärr kan vissa institutioner tycka att det är helt okej att ange vissa tider på året för sin patchhantering. Men att försöka klämma in sex månaders lappning innan början av en ny termin kan ekonomiskt och akademiskt störa ett K-6-distrikt eller universitet genom långa stillestånd.

Traditionell patchhantering är ute

Detta passiva tillvägagångssätt för patchning innebär att utbildningssektorn måste vänta på att patchar ska levereras automatiskt och sedan installeras manuellt, vilket kan öka förseningarna i att åtgärda kända sårbarheter. Det är ingen hemlighet att patchhantering kan vara en frustrerande och tidskrävande process som kräver schemalagt underhåll och som är tungt för det manuella arbetsbehovet för redan överarbetade säkerhetsteam. Men genom att flytta universitet, högskolor och K-12-distrikt till ett mer automatiserat tillvägagångssätt för patchhantering, blir processen avsevärt strömlinjeformad. 

Live patchning är ett relativt nytt tillvägagångssätt som fungerar genom att modifiera och avlyssna kod vid körning som inte avbryter normal systemdrift. Med automatisk säkerhetskorrigering på plats frigör det inte bara administratörer, det minskar också avsevärt nödvändig stilleståndstid.

Några av de största fördelarna med att byta till automatisk patchning i stället för traditionella metoder är:

  • Minskad driftstopp och avbrott: Genom att applicera live-patchar minimerar du risken för oväntade systemfel, krascher eller driftstopp till följd av opatchade sårbarheter. Detta säkerställer smidig drift, oavbrutna tjänster och säkrare studentdata.
  • Lämplig sårbarhet i rätt tid: Proaktiv patchning säkerställer att sårbarheter åtgärdas så snart patchar blir tillgängliga. Detta minskar avsevärt möjligheterna för angripare, vilket minimerar risken för framgångsrikt utnyttjande.
  • Minskar riskabla omstarter: Live patchning eliminerar behovet av schemalagda underhållsfönster där ett system kan startas om eller tjänster. Rullande omstarter och omstarter i sig själva kan vara riskabla och störa den dagliga verksamheten i klassrummet om de tvingas stängas av tillfälligt. 

Den digitala transformationsprocessen för utbildningssektorn är avgörande i ljuset av ökade riktade attacker. Genom att säkra klassrumsmiljöer genom en stark sårbarhetshanteringsplattform och ge IT-administratörer, pedagoger och elever möjlighet att fokusera sina ansträngningar på proaktiva försvarsstrategier och medvetenhet, kan skolor förbättra sin förmåga att försvara sig och minska risken för utnyttjande. 

Joao Correia, teknisk evangelist, TuxCare

Joao Correia fungerar som teknisk evangelist på TuxCare (www.tuxcare.com), en global innovatör inom företagsklassad cybersäkerhet för Linux.

Senaste inlägg av eSchool Media Contributors (se alla)

Tidsstämpel:

Mer från E Skolanyheter