HUB-IN Interviews | Talking Institutions For Collective Action

Återutgiven av Platon

anhängare: 0

HUB-IN-intervjuer: Fokus på finansieringsmodeller för projekt för historiska stadsområden (HUA).

Nya möjligheter dyker upp i takt med att landskapet för finansiering av förnyelse av arvet utvecklas. När man tittar på tidigare och nuvarande projekt kommer finansieringen till övervägande del från klassiska offentliga och privata finansieringskällor. Ändå kommer vi att upptäcka att crowdfunding och samhällsfinansiering i allt högre grad blir en del av finansieringsmixen.

HUB-IN Places vågar experimentera med nya finansiella strukturer, genom att kombinera traditionella offentliga finansieringsströmmar med andra (privata) finansieringskällor. I skapa nya finansiella strukturer, HUB-IN-städer balanserar noggrant potentiella förändringar i fördelningen av makt och inflytande, vilket bidrar till deras stads inkluderande och hållbara utveckling.

Dagens expert: Tine De Moor från Rotterdam School of Management – Erasmus University

Tine De Moor – Professor Social Enterprise &
Institutioner för kollektiva åtgärder, Erasmus University
Rotterdam.

Rotterdam School of Management– Rotterdam School of Managements primära fokus ligger på att utveckla företagsledare med internationella karriärer som kan bli en kraft för positiv förändring genom att föra deras innovativa tankesätt in i en hållbar framtid.

Vilka är institutioner för kollektiva åtgärder?

Institutioner för kollektiva åtgärder är organisationer som bildas nedifrån och upp av de omedelbara intressenterna, vars syfte är att arbeta tillsammans för att driva personliga (materiella) och samhälleliga intressen. Historiskt sett fortsätter institutioner för kollektiva åtgärder att växa fram. Närhelst det finns ett gemensamt behov kan människor organisera sig för att tillsammans ordna det behovet. Normalt är tillräcklighet en princip, deltagarna behöver inte eller tar mer än vad som är nödvändigt. Ofta finns det regler kring tillräcklighetsprincipen. Vinster fördelas utifrån behov, inte önskemål. Detta är allmänningens principer.

Vad är status quo idag?

I detta skede är det viktigaste att känna igen mångfalden mellan initiativ och deras sammanhang. Det finns inte ett enda tillvägagångssätt. Kooperativ erbjuder till exempel olika sätt att hålla den sociala och ekonomiska avkastningen i kretsen. Inom energiproduktion är social avkastning vanligtvis en biprodukt som kommer i ett senare skede. Medan i hälsokooperativ är den sociala avkastningen mer relevant från början.

Hur kan institutioner för kollektiva åtgärder möjliggöra sunda affärsmodeller för förnyelse av stadsarvet?

Det kan vara till stor hjälp om samhället verkligen kan utnyttja arvet. Det finns ett exempel på en skolbyggnad som användes för lektioner under dagen och för workshops för lokala entreprenörer på kvällen. Delningsekonomin är verkligen en bra möjlighet att göra olika affärsmodeller möjliga. Detta kräver en bra inventering av de olika användarnas behov. Kan människor hitta varandra i de olika funktionerna? Finansiering är inte bara kollektivt kapital, utan också att undvika kostnader.

Vad är utmaningarna?

Att underskatta de faktiska kostnaderna för att bevara kulturarvet är en risk. Medborgarkollektiv måste göra realistiska planer. Tjänstemän bör ta varje medborgarkollektiv på allvar. Men förvänta dig också att dessa kollektiv tar förnyelsen av arvet på allvar. Förtroende är en nyckelfråga. Tror de offentliga institutionerna och finansiärerna på samhället? Och vice versa? Tjänstemän är också medborgare i slutändan. Dessutom tenderar de mest aktiva medborgarna att vara de mer privilegierade, regeringar bör se till att förnyelse av kulturarvet sker inkluderande.

Fokus : Institutioner för kollektiva åtgärder

Kollektiva åtgärder "består av alla tillfällen då grupper av människor lägger samman resurser, inklusive sina egna ansträngningar, till gemensamma ansträngningar" (Tilly och Tilly, 1981). Det är dock inte ovanligt att medlemmar i dessa organisationer också har varit inblandade i proteströrelser, som till exempel i många stads- och landsbygdsrevolter i de senmedeltida lågländerna (se t.ex. det flamländska slaget vid Spurs (1302)), men många fler exempel finns.

Förutom att sätta regler för att reglera resursanvändningen är tillgången till institutionen vanligtvis strikt reglerad. Medan kollektiva åtgärder i vid mening kan involvera stora massor av anonyma individer, institutioner för kollektiva åtgärder kännetecknas av exklusivitet: endast de som uppfyller vissa villkor kan bli medlem.

Exempel på institutioner för kollektiva åtgärder är Commons, Guilds, Waterboards, Beguinages, Cooperatives.

källa: www.collective-action.info