Hur Zero Trust kan hjälpa till att förhindra dataintrång

Hur Zero Trust kan hjälpa till att förhindra dataintrång

Källnod: 2018323

Dataintrång uppstår när känslig information, såsom ekonomisk data, personliga identiteter eller konfidentiell affärsinformation, nås och eventuellt avslöjas för obehöriga parter. Detta kan hända på grund av olika orsaker som hackning, skadlig programvara, mänskliga fel eller svaga säkerhetsåtgärder. 

Smakämnen konsekvenserna av ett dataintrång kan vara betydande och långtgående, inklusive:

  • Ekonomisk förlust: Överträdda organisationer kan ådra sig direkta ekonomiska förluster, såsom kostnader för att återställa stulen data, rättsliga kostnader och betalning av böter och ersättning.
  • Skada rykte: Dataintrång kan skada en organisations rykte och trovärdighet, vilket leder till förlust av kunder och affärer.
  • Rättsliga konsekvenser: Organisationer kan bli föremål för rättsliga åtgärder, såsom grupptalan, till följd av ett dataintrång.
  • Driftstörningar: Ett dataintrång kan orsaka driftstörningar, såsom systemavbrott, och behovet av IT-resurser för att reagera på intrånget.
  • Förlust av konfidentiell information: Dataintrång kan resultera i förlust av konfidentiell affärsinformation, såsom affärshemligheter, och känslig information, såsom hälsojournaler.
  • Integritetsintrång: Dataintrång kan resultera i en kränkning av individers integritetsrättigheter, eftersom känslig information exponeras utan deras samtycke.
  • Identitetsstöld: Information som har brutits, såsom personnummer, kreditkortsnummer och annan personlig information, kan användas för identitetsstöld och ekonomiskt bedrägeri.

Vanliga typer av dataintrång

Det finns flera vanliga typer av dataintrång, inklusive:

  • Intrång av externa angripare: Detta avser obehörig åtkomst till ett datorsystem eller nätverk med avsikt att stjäla känslig information eller störa verksamheten. Hacking kan utföras av individer, organiserade brottsgrupper eller statligt sponsrade aktörer.
  • Oavsiktlig exponering: Denna typ av dataintrång uppstår när känslig information av misstag görs allmänt tillgänglig på internet, till exempel genom felkonfigurerade servrar eller osäkrad molnlagring.
  • Obehörig åtkomst: Detta avser obehörig åtkomst till ett datorsystem eller nätverk av någon som inte är behörig att göra det. Detta kan ske genom social ingenjörskonst, utnyttjande av sårbarheter eller genom att gissa eller knäcka lösenord.
  • Data på resande fot: Detta avser dataintrång som inträffar medan data överförs mellan system, till exempel genom okrypterade e-postmeddelanden eller stöld av bärbara datorer eller andra mobila enheter.
  • Anställd fel eller försumlighet: Den här typen av dataintrång uppstår när en anställd oavsiktligt avslöjar känslig information genom åtgärder som att skicka ett e-postmeddelande till fel mottagare, förlora en bärbar dator eller göra sig av med konfidentiella dokument utan korrekt fragmentering.
  • Insiderhot: Denna typ av dataintrång uppstår när en anställd med auktoriserad tillgång till känslig information använder den åtkomsten för att stjäla data för personlig vinning.
  • Fysisk stöld: Detta avser stöld av fysiska enheter som bärbara datorer, smartphones och backup-band som innehåller känslig information. Denna typ av intrång kan uppstå som ett resultat av stöld, inbrott eller förlust av enheten.

Vad är Zero-Trust Security?

Nollförtroendesäkerhet är en modell som förutsätter att all nätverkstrafik, oavsett om det kommer från interna eller externa källor, är otillförlitlig tills motsatsen bevisats. I en noll-förtroende arkitektur, måste varje enhet, användare och system autentiseras och auktoriseras innan du får åtkomst till känslig information. 

Detta tillvägagångssätt hjälper till att skydda mot insiderhot, dataintrång och andra säkerhetsincidenter genom att skapa flera säkerhetslager och verifiera tillförlitligheten hos alla enheter i nätverket. 

Nollförtroende kontra traditionell säkerhet

Nollförtroendesäkerhet skiljer sig från traditionell säkerhet på flera viktiga sätt:

  • Antagande om kompromiss: Nollförtroendesäkerhet förutsätter att all nätverkstrafik, oavsett om den kommer från interna eller externa källor, är otillförlitlig tills motsatsen bevisats, medan traditionell säkerhet ofta förutsätter att intern trafik är tillförlitlig.
  • Åtkomstkontroller: Zero trust security implementerar strikta åtkomstkontroller, såsom multi-factor authentication (MFA) och mikrosegmentering, för att begränsa den potentiella effekten av ett säkerhetsbrott, medan traditionell säkerhet kan förlita sig på perimeterbaserade brandväggar och VPN för att säkra nätverket.
  • Kontinuerlig övervakning: Zero-trust-säkerhet innebär kontinuerlig övervakning av all nätverkstrafik för att upptäcka och svara på säkerhetsincidenter i realtid, medan traditionell säkerhet kan förlita sig på periodiska säkerhetsskanningar och uppdateringar.
  • Dataskydd: Zero-trust-säkerhet använder vanligtvis kryptering för att skydda känslig information både under överföring och vila, medan traditionell säkerhet kan förlita sig på fysiska säkerhetskontroller för att skydda känslig data.

Sammanfattningsvis är nollförtroendesäkerhet ett mer proaktivt och adaptivt tillvägagångssätt för nätverkssäkerhet som förutsätter att all trafik är opålitlig och implementerar flera säkerhetslager för att säkerställa skyddet av känslig information. Traditionell säkerhet, å andra sidan, förlitar sig ofta på perimeterbaserade försvar och förutsätter att intern trafik är pålitlig.

Hur Zero Trust kan hjälpa till att förhindra dataintrång

Noll förtroende hjälper till att förhindra dataintrång genom att tillhandahålla en heltäckande säkerhetsstrategi som förutsätter att alla aktörer och enheter inom ett nätverk är potentiellt skadliga, även de inom nätverkets perimeter. Detta proaktiva tillvägagångssätt minimerar attackytan genom att implementera flera viktiga säkerhetsåtgärder som:

  • Flerfaktorautentisering: Kräver att användare tillhandahåller flera former av identifiering, såsom lösenord och säkerhetstokens, för att få åtkomst till känslig data.
  • Minst privilegierad åtkomst: Ger användare endast den minsta åtkomstnivå de behöver för att utföra sina jobb. Detta hjälper till att minska risken för intrång genom att begränsa exponeringen av känsliga uppgifter för obehöriga användare.
  • Kontinuerlig övervakning: Använder realtidsövervakningsverktyg för att upptäcka och svara på misstänkt aktivitet. Detta gör att organisationer snabbt kan identifiera och reagera på potentiella intrång, minimera skadan och skydda känslig data.
  • Mikrosegmentering: Dela upp nätverket i mindre, isolerade segment för att begränsa spridningen av ett intrång. Detta hjälper till att förhindra angriparen från att röra sig i sidled inom nätverket och komma åt känslig data.
  • kryptering: Krypterar känslig data både i vila och under överföring, vilket gör den oläslig för obehöriga användare, även om de kan komma åt den.

Genom att implementera dessa och andra nollförtroendesäkerhetsåtgärder kan organisationer minimera risken för dataintrång och bättre skydda känslig data. Zero-trust-metoden är särskilt användbar i dagens hotlandskap, där attacker blir allt mer sofistikerade och ihållande, och där dataintrång kan få förödande konsekvenser för organisationer och deras kunder.

Det är dock viktigt att notera att noll förtroende inte är en silverkula lösning. För att vara verkligt effektiv måste den kombineras med andra säkerhetsåtgärder, såsom regelbundna säkerhetsrevisioner, sårbarhetsskanning och utbildning i säkerhetsmedvetenhet för anställda. Genom att anta en omfattande, proaktiv säkerhetsstrategi som innehåller nollförtroendeprinciper kan organisationer minimera risken för dataintrång och bättre skydda känslig data.

Slutsats

Sammanfattningsvis är nollförtroendesäkerhet ett proaktivt och adaptivt tillvägagångssätt för nätverkssäkerhet som kan hjälpa till att förhindra dataintrång och säkerställa skyddet av känslig information. Genom att implementera principer som mikrosegmentering hjälper nollförtroendesäkerhet organisationer att minimera attackytan och skydda känslig information från cyberhot. 

Eftersom organisationer står inför allt mer sofistikerade och ihållande cyberhot, blir antagandet av nollförtroendesäkerhetsprinciper och tekniker allt viktigare för att säkerställa säkerheten och integriteten för känsliga data.

Tidsstämpel:

Mer från DATAVERSITET