Hur utformningen av en kurs i klimaträttvisa utmanade mitt binära tänkande som hållbarhetsprofessionell

Hur utformningen av en kurs i klimaträttvisa utmanade mitt binära tänkande som hållbarhetsprofessionell

Källnod: 1959265

[GreenBiz publicerar en rad perspektiv på övergången till en ren ekonomi. De åsikter som uttrycks i den här artikeln återspeglar inte nödvändigtvis GreenBiz ståndpunkt.]

I början av höstterminen bad jag mina elever definiera hållbarhet. Många använde termer och fraser för att hantera klimatrisker, anta ESG-rapportering och rampraxis, engagera sig i samhällen, använda en cirkulär ekonomimodell och så vidare.

Sedan frågade jag dem om de trodde att klimaträttvisa, ursprungsbefolkningens försoning, miljörasism och avveckling av systemiska barriärer och djupt förankrade effekter av kolonialism är sammanlänkade med hållbarhet. Många var förbryllade och kunde inte se kopplingen.

Truth be told, I could not see that connection myself for a very long time. I've worked in the climate action field for six-plus years and have comprehensive experience developing corporate GHG reporting, sustainability roadmaps and ESG reports. Along with my corporate experience, I've been teaching courses on sustainability as part of the Toronto-based Seneca College's Sustainable Business Management program. Bridging the gap between industry skillsets and academic institutional knowledge is critical if we need to prepare the next generation for impactful and purpose-driven work. However, my view of sustainability was very binary in this land we now know as Canada. 

In 2021, I was invited to design and teach a course on social impact and climate justice. The pandemic has shed light on many systemic issues in Canada, including racial injustices, police brutality, economic inequality, climate refugees, gender disparity and accessible healthcare. Corporations are grappling to understand how to address these issues without tokenism or performative measures. My vision to design this course started with a simple question: "How can corporations embrace the social side of ESG and accelerate climate justice?"

Smakämnen rörelse för klimaträttvisa Parlamentet erkänner att klimatförändringar kan ha skadliga effekter på marginaliserade eller undertjänade samhällen. Dessa kan inkludera färgade personer, ursprungsbefolkningar, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och människor med olika kön. Dessa samhällen bär lite eller inget ansvar för klimatförändringarna men påverkas ofta mest.

Klimaträttvisa tar hänsyn till ras, klass, privilegier, sexuell läggning, kön och inkomst samtidigt som man utformar en rättvis och gemenskapsledd strategi för att skydda samhällena.

Klimaträttvisa tar hänsyn till ras, klass, privilegier, sexuell läggning, kön och inkomst samtidigt som man utformar en rättvis och gemenskapsledd strategi för att skydda samhällena. Eco-justice beskriver miljö rasism as a "form of systemic racism, rather than individual racism. That means it is the result of institutional policies and practices, rather than individual beliefs and actions."

Ju mer jag läste om hur miljörasism oproportionerligt påverkade färgade människor och ursprungsbefolkningar i Kanada, desto mer blev det uppenbart att vårt arv av utvinning orsakar trauma mellan generationerna och förlust av kultur, muntliga traditioner och liv. Till exempel påverkar varmare temperaturer försörjningen för avlägsna ursprungsbefolkningar i Northwest Territories eftersom de ofta är beroende av vintervägar för mat, förnödenheter och resor. Allvarliga extrema händelser som torka, översvämningar och skogsbränder kan störa ursprungsbefolkningens markkunskap och kulturella livsstil.

En väsentlig del av Senecas kurs är att dekonstruera den kritiska rollen för hur ursprungsbefolkningen formar ekologisk markkunskap och miljöpolitik i Kanada. Först var jag tvungen att sitta i obehag och reflektera över mitt förhållande till det här landet som nybyggare.

I was born and raised in Dubai. I moved to Canada over a decade ago to pursue my postsecondary education. In 2019, I became a Canadian citizen. When studying Canada's dark history, I first read about the legacy of the residential school system and the generational trauma it caused and that continues to affect Indigenous communities. For over 150 years, 150,000 children attended these federally funded and church-operated residential schools, and over 6,000 children never returned home. The schools were an attempt to force First Nations, Inuit and Métis children to assimilate into Canadian society. The schools also stripped the children of their cultures, languages and oral traditions; some were subjected to atrocities and abuses by the staff. In 2008, the Truth and Reconciliation Commission (TRC) was created to document the horrors of residential schools and accurately share survivors' stories. In 2015, The TRC proposed 94 uppmaningar to acknowledge the "cultural genocide" of Indigenous Peoples and begin the healing process of reconciliation. 

De senaste upptäckterna av omärkta gravar i tidigare bostadsskolor i British Columbia, Saskatchewan, Manitoba och Northwest Territories skickade en chockvåg över Kanada. Som nybyggare-kanadensare erkänner jag att det tog mig så lång tid att utbilda mig och bli medveten om skolans historia; det här är inget att vara stolt över. Jag vet att jag borde göra bättre ifrån mig och stå solidariskt på ett meningsfullt sätt. Efter att ha läst de 94 uppmaningarna till handling, resonerade rekommendation nr 92 djupt med mina levda erfarenheter som hållbarhetsprofessionell. Det står: "We call upon the corporate sector in Canada to adopt the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples as a reconciliation framework and to apply its principles, norms and standards to corporate policy and core operational activities involving Indigenous peoples and their lands and resources." 

I reached out to the broader faculty of Seneca College's Sustainable Business Management to discuss how we can include Indigenous worldviews in our course content. After several discussions with faculty and the program's advisory committee members, we recognized that our current courses need to integrate Indigenous pedagogy. Given that it's a management program, we wanted to teach students how Corporate Canada can rebuild relationships with Indigenous Peoples and be engaged in decision-making as equal partners. The faculty encouraged me to design a course that redefines sustainability from a race and justice perspective. This gap led to the development of a climate justice course first taught in the fall semester of 2021.  

The research was the most eye-opening yet grim part of this course. For non-Indigenous educators, it's essential to first conduct research thoroughly before emotionally burdening Indigenous faculty members to fill the knowledge gaps in a class. 

Jag läser så många företagslöften om netto-nollmål som presenteras i ESG-rapporter, men många behöver fortfarande ta upp hur de avsiktligt engagerar ursprungsbefolkningar och färgade människor samtidigt som de utvecklar dessa klimatåtgärdsmål.

I hennes intervju med Yale Environment 360, Beverly Wright, a thought leader on environmental justice and an advisor to the Biden White House, stated: "We have a lot of modeling going on telling us what we have to do to get to [net-zero carbon emissions by] 2050. But I haven’t seen one model that tells us what the whole country or the world would have to sacrifice to get there so that some people won’t be harmed."

Företag kämpar för att förstå hur man kan ta itu med dessa problem utan tokenism eller performativa åtgärder.

Även om kapplöpningen mot noll är nödvändig måste vi se till att denna övergång inte lämnar någon bakom oss. Tillsammans, som en klass, packade vi upp och utforskade tillsammans sätt att integrera klimaträttvisa i företag och hur man kan främja försoning. Vi läser fallstudier på varumärken som t.ex Patagonia och Seventh Generation, som båda har investerat i gräsrotsinitiativ och förstärkt inhemska röster genom kreativ konst.

Seventh Generation's stark opinionsbildning och investeringar för att påskynda klimaträttvisa är lovvärda och inspirerande för många företag över hela Nordamerika. I företagets klimatlöfte står det uttryckligen tre strategiska prioriteringar, som inkluderar att minska påverkan genom att ersätta eller ta bort strategier för växthusgaser, att förespråka systemiska politiska lösningar såsom framsteg inom just klimatlösningar för att minska konsumenternas användning och att investera i frontlinjesamhällen som leder vägen för klimatkrisen och riktar 100 procent av filantropiska bidrag till Indianorganisationer som arbetar för en rättvis och regenerativ framtid. Seventh Generation är också mycket högljudd när det gäller avyttring från fossila bränslen.

Vår klass ville använda den här kursen för att uppmuntra företag att tillämpa en lins för klimaträttvisa och rättvisa i sin klimatstrategi. Vår klass presenterade också hur resursutvinningsbara industrier och finansinstitutioner kan arbeta mot en inhemsk-ledd strategi för klimatåtgärder och på samma sätt omfamna energiomställningen. Det övergripande temat för min klass bottnade i principen att vi måste avskaffa system som kontinuerligt upprätthåller skada och investera i politiska lösningar som tar itu med både utsläpp och rasojämlikhet.

Att införa klimaträttvisa som en del av detta program var det första steget för att öka medvetenheten om effekterna av klimatförändringar på underbetjänade samhällen. Den här kursen är ett pågående arbete, och det kommer att göras många fler upprepningar för att säkerställa att vi inkluderar inhemska representationer i kursinnehållet.

En uppmaning till alla universitet och högskolor som erbjuder hållbarhetsprogram är att utvärdera och granska sina befintliga hållbarhetskurser och införliva klimaträttvisa i sina läroplaner. Om vi ​​verkligen vill utveckla en policy för rättvis övergång i Kanada eller någon annanstans, måste vi utrusta alla elever med kunskaper och färdigheter för att se hållbarhet från linsen av delat ansvar, ansvarighet och engagemang.  

On the last day of my class, I asked my students the same question again: "How would you define sustainability?" One student raised her hand and stated, "Sustainability for me is building a better world by including diverse voices and leadership of those most impacted by a warming planet." I walked to my podium, smiled and thought, what a powerful way to end this class.

Tidsstämpel:

Mer från GreenBiz